detta mina vänner är johan

.
ni som ja ha berättat om johan för så är det han i mitten.
han är den trevligaste och bästa killen som finns på hela jorden, och det han gjorde för mig behövde han inte göra, men jag är glad att han stod upp för mig, vill dock inte att han ska få några konsekvenser för det. jag gillar han och jag vill inte att ngt dåligt ska hända för han. vill att han ska klara sig från detta, jag vill att alla som är inblandande utom det äcklet ska klara sig!
jag bryr mig verkligen om alla som är inblandade även ifall ja inte känner de så bra, men jag bryr mig om att de ska klara sig från detta med ngn allvarlig dom.
.
jag vet att ni inte kmr förstå mkt av det ja skriver, för jag skriver allt som kommer upp i mitt huvud just nu, och ordningen i mitt huvud är inte bra, allt ligger hullerombuller och korsochtvärs. det är ett under att ja klarade av provet i morse men jag tror att det var för att det inte hann komma in så långt i mitt huvud som allt annat som har gnagt sig in sen juli förra året. religionen fick knappt en dag på sig att ta sig in och det lyckades de inte. så nu kan ja kasta bort den informationen och fokusera på att försöka klara mig upp ur denna svacka ja ha hamnat i just nu!
jag mår verlkigen inte bra just nu,inte psykist. och snart inte fysiskt heller. jag har ju börjat röka och det är ju inte bra, och mitt psykiska mående är ju åt helvete!
jag skiter i skolan, skiter i att träna och ja ja skiter i typ ALLT. jag måste verkligen börja fixa detta nu, mindre än två månader kvar av skolan, är kvar och jag måste fixa detta, måste fixa desktopen, måste börja jobba på lektionerna och fixa allt, men det går fan inte, hur mkt jag än försöker så går det inte, och jag vet inte hur jag ska klara av att fixa det. det är verkligen svårt. jag har ingen aning hur ja ska klara det, men jag ska försöka ta hjälp av mina vänner, för det är typ de ja kan prata med, kan inte prata med mamma eller madde om detta. jag vet inte vf men det är mkt lättare att bara snacka med mina vänner här på skolan om det än vad det är att prata med mamma och madde.
.
det är verkligen skönt att få skriva av sig här i bloggen nu när ja ha låst den, det är det verkligen!
och jag vet inte ifall ja ha lust att ta bort lösenordet eller ifall ja ska ha kvar det, det får ja se hur ja mår om ngt tag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0